Facebookpinterestlinkedininstagram

slide-967256_1920

Inlägget här nedan hittade jag i gruppen Plastbanta på Facebook för en vecka sedan, och kände att detta är något jag känner starkt för och vill förmedla vidare, mer än bara genom att dela och gilla på Facebook, så jag har kopierat texten rakt av och publicerar den här på Urban Paleo Centers blogg. En skön söndagsläsning som förhoppningsvis får alla att ta sig en funderare:

”Se dig runt i ditt hem. Hur många saker har du som är tillverkade av plast? Troligen en hel del, precis som jag själv. Länge har ju plast varit ett material som underlättat för oss i vardagen och som gett nya möjligheter för produktutveckling av exempelvis leksaker och elektronik. Men i en rapport från WHO nyligen bekräftas kopplingen mellan de hormonstörande ämnen som återfinns i flera plaster och några av våra vanligaste folksjukdomar; cancer och diabetes. Så nu är det dags att ifrågasätta plastens plats i våra hem!”

Farliga kemikalier i plast

Bisfenol A (BPA) tillsätts som härdare i polykarbonatplast (PC). Exempel på användningsområden nappflaskor (tillverkade före 2011), sportflaskor, matlådor, diverse husgeråd, CD-skivor, konservburkar, bilinredning och tandfyllnadsmaterial. BPA är ett hormonstörande ämne med egenskaper som liknar det kvinnliga könshormonet östrogen. Störd utveckling av hjärnan, beteendet och reproduktionsorganen har rapporterats vid djurförsök. Ökad risk för fetma och cancer efter exponering i fosterlivet har också påvisats.

discs-1344774_1920

Ftalater tillsätts som mjukgörare i polyvinylkloidplast (PVC). PVC finns i bland annat butiksförpackning av kött, hämtmatsförpackningar, leksaker och en del byggnadsmaterial. Ftalater inte är kemiskt bundna till plasten och läcker därför lätt ut från materialet. Ftalater är hormon- och fortplantningsstörande och det finns studier som visar på risk för barnallergier.

Alkylfenoler är en grupp ämnen som används som tensider och antioxidanter i bland annat plaster. En del av dessa ämnen kan ge pigmentförändringar och allergiska reaktioner vid hudkontakt medan andra är hud- och ögonirriterande samt ger hormonstörande effekter.

computer-1572183_1920

Bromerade flamskyddsmedel används i eller på olika typer av plast för att hindra uppkomsten av brand eller hjälpa till att fördröja brandförloppet. Exempel på produkter är elektronik, bilinredning, datorer, TV-apparater, mobiltelefoner och frigolit/cellplast. Bromerade flamskyddsmedel är miljögifter som är långlivade, svårnedbrytbara och kan transporteras långa vägar i luft och hittas därför på ställen långt från källan. De kan också tas upp av levande organismer och har hittats i bland annat bröstmjölk och i blod. Djurförsök har visat på negativa effekter på hormonbalansen och man menar även att foster och spädbarn är särskilt känsliga för dessa ämnen.

Kemikalier i damm – nyupptäckt hälsorisk

För ett tag sedan kom en rapport från Naturvårdsverket om att vanligt damm i våra hem innehåller höga halter av hälsofarliga kemikalier. Alla kemikalier bedöms som enskilda ämnen ifall de är hälsofarliga eller inte, men den så kallade cocktail-effekten gör att den sammanlagda exponeringen av flera kemikalier kan utgöra en fara för oss eller miljön. Kemikalier i våra hem, från bland annat plastprodukter binder sig till dammet.

Därför: Våttorka lite oftare och vädra dagligen, särskilt i sovrummen. Minska på antalet produkter i hemmet som är gjorda av material som innehåller farliga kemikalier, bland annat plastprodukter.

 

Märkning av plast

Hur vet man då vilken typ av plast en produkt innehåller när man väl står i affären och ska välja? Plastprodukter är märkta med en triangel, med antingen en siffra eller en förkortning.

1 – PET (polyeteneterftalat)
Låg miljörisk, men en ny studie visade att vatten i PET-flaskor hade högre halter av hormonstörande ämnen än vatten i glasflaskor.

2 – PE-HD (Polyetylen, hög densitet)
Inga kända miljörisker, men bör inte upphettas.

3 – PVC (Polyvinylklorid)
Undvik, innehåller ftalater.

4 – PE-LD (Polyetylen, låg densitet)
Inga kända miljörisker, men bör inte upphettas.

5 – PP (Polypropylen)
Inga kända miljörisker.

6 – PS (Polystyren)
Undvik, kan vara impregnerad med bromerade flamskyddsmedel.

7 – Övriga plaster
Sjuan återfinns på mängder av olika plastprodukter. Bland annat polykarbonat (PC) som innehåller Bisfenol A. Tyvärr återfinns även bioplaster under märkning sju, som inte förknippas med några risker.

 

Vad ska vi använda istället?

Glas, keramik (blyfri), porslin och rostfritt är bra ersättare till plast i många produkter. Särskilt feta livsmedel och oljor ska du inte förvara i plastbehållare, eftersom risken är att ämnena fälls ut i maten. Det går bra att frysa in mat i rostfria burkar. Ska värma mat i mikrovågsugnen så värm inte i plastburk utan lägg maten på en tallrik. Förpackningar märkta med Svanen, Bra miljöval och EU-blomman är ftalatfria. Kasta nappflaskor som är köpta innan 2011, eller välj glas för att vara säker på att skydda barnet helt från plastkemikalier. Vattenflaskor och muggar kan med fördel vara i rostfritt. Även bakredskap kan vara i rostfritt eller i trä.
Behöver du av någon anledning välja en plastprodukt gäller det att välja bort plast som innehåller de mest farliga ämnena. Undvik plastprodukter som är märkta med siffrorna 3, 6 och 7. En bra tumregel är också att inte köpa produkter som tydligt luktar plast.

Melamin- och silikonplaster
Dessa har blivit allt vanligare i våra hem, men det finns ännu inte lika lättillgänglig information kring eventuella hälso-och miljörisker. Jag hittar information om att även produkter av melaminplast kan vara farliga, eftersom de innehåller halter av formaldehyd. Formaldehyd som gas kan vara irriterande för ögon och slemhinnor och misstänks vara cancerframkallande vid lång exponering. Frågan är hur stor risken är att få i sig formaldehyd från melaminprodukter? Ta varumärket Rice, som bland annat tillverkar muggar och skålar i just melamin. De marknadsför sin produkt som bpa- och ftalatfri, vilket är bra, men innehåller formaldehyd. I kontakt med företaget säger de att de gör tester på just formaldehyd i sina produkter och hur den migrerar från materialet, dvs hur mycket formaldehyd som ”läcker” ut i exempelvis kontakt med mat. Man håller sig inom de gränsvärden som EU satt upp för formaldehyd.

Silikonplast eller silikonpolymer börjar bli vanligare i till exempel bakredskap. Det är en luktfri, färglös plast som är flexibel och tål höga temperaturer. Liksom andra plaster innehåller den kemikalier. Jag hittar uppgifter om att cykliska flyktiga metylsiloxaner (cVMS) är ämnen som kan finnas i silikonpolymerer. Dessa ämnen är av EU klassade som tänkbara mycket persistenta och bioackumulerbara miljögifter.

 

Förnybar plast

Förnybar plast tillverkas av växter (t ex trä. sockerrör eller majs) istället för av fossil olja. Väldigt mycket i naturen består nämligen av naturliga polymerer. Träd består exempelvis till största delen av cellulosa, som är en sorts polymer. Framställningen kräver dessutom mindre energi än konventionella plaster. Begreppet bio-plast används ibland, men blandas lätt ihop med biologiskt nedbrytbar plast, vilket inte alls är samma sak eftersom den inte är tillverkad av förnyelsebara råvaror. Vi kommer troligen att se mer av dessa plaster på marknaden framöver. Värt att fundera över i sammanhanget är att det är ytterligare en produkt som ska konkurrera om våra grödor.

 

Jag har inte kollat upp rapporterna som nämns men det står definitivt på min att göra lista! Och jag tror att många av oss skulle vinna mycket på att plastbanta våra hem, om inte annat för miljön skull, men också för vår egen och våra barns hälsa!

Facebookpinterestlinkedin